Jag vet att jag skriver jättemycket om åldersnojjor här i bloggen just nu. Hoppas att ni inte blir irriterade. Dock tror jag inte det handlar så mycket om en direkt åldersnojja som en skräck att inte hinna med allt man vill hinna med. Det känns som att en kvinnas mest "produktiva" tid bör vara mellan 20-30 år. Det är nu som man ska skaffa utbildning, festa som en tok, vara fri och singel, skaffa pålitlig blivande make, gifta sig, skaffa barn, göra karriär, vara så vacker som man bara kan, resa, vara med om en massa galna äventyr.... Och allt detta vill jag verkligen! Det tror jag vi alla 20- till 30:åringar vill! Därför känner vi oss lite pressade att inte hinna med allt, för man vill verkligen inte bli av med något av dessa 10 år för att man gjorde...inget.

Detta har jag och mina vapendragare Helen o Steffi pratat om ikväll. Tiden är nu. Man måste självklart inte hinna med alla dom sakerna som jag radade upp men tiden är definitivt inne för att förverkliga sina drömmar, lyckas med det man vill. Det finns ingen anledning att vänta med det ena och det andra. Man kan inte längre skjuta saker framför sig och tänka att det gör jag om några år, för om några år är det dags för något annat! Sen är det ju lite vem man är som person men om man, som jag, har vuxit upp i en värld där man alltid är yngst så gillar man inte tanken på att snart inet räknas som så "jätteung" längre. Jag gillar att vara den lilla. Jag uppskattar facinationen över att man är så ung som man är inom vissa sammanhagn. Men i detta Sverige vi lever i där vi överröses med Amy Dimonds, Björn Gustafssons, Sibels, Sanna Nielsens, Lindsay Lohan osv så blir man inte längre så imponerad när någon är 21 år gammal. Det är väl mer "ja det var ju på tiden" blicken man får.

Tiden är inne *kramar om Steffi och Helen* Nu kan vi lyckas med vad vi vill, nu FÅR vi lyckas med vad vi vill och nu SKA vi lyckas med vad vi vill. Livet är för kort. Man ska inte stressa på något men man ska fan inte heller sitta och vänta på att chanserna ska flyga in! För jag vill inte vara 40 och känna att "fan fan fan.. varför gjorde jag inget av mig själv?" Nä, den vackra dag jag fyller 40 så hoppas jag att jag sitter och tänker att "fan va grymt att jag trodde på mig själv och lyckades!" Gärna med en trevlig man och några söta barn i en trevlig villa någonstans....

Ungdom för mig är sjukt viktigt. Jag vet - YTLIGT! Men det är så!! Det är självklart lätt att säga för mig som är ung men för mig med mitt jobb så är det väldigt svårt att tänka i några andra banor. Om man inte har lyckats som sångerska innan 30 så får man bli typ en Shirley Clamp som får ha tunikor på sig, lite käck frisyr och sjunga låtar som ALLA ska gilla. Man får inte utveckla dom ibland kanske galna idéer man har, ingen är intresserad av att se en i korta klänningar och glammigt hår.. Man är helt enkelt slut som artist. Jag säger inte att Shirley Clamp är dålig eller att hon har en pinsam karriär, jag säger bara att jag vill inte att min karriär ska se likadan ut. Jag vill spela på nattklubbar, jag vill göra massa galna grejjer, jag vill ha sjuka scenkläder ,gå och lägga mig 7 på morgonarna.. Och det kan bara göras NU.

Jag tror rätt många kan avskriva mig som en idiot efter detta inlägg. Och det kanske jag är också. Eller så är jag bara sugen på att kliva ut i världen. NU.

Mius

Nu kommer jag låta sjukt ytlig, skitsamma säer jag bara för jag är så jääävla glad!!!!

Provade precis mina "skinny-jeans", ett par krympta 36:or som inte har passat mig på ett år typ. Nu är dom nästan för stora!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag skriver inte detta för att hetsa någon 13 åring att börja banta, jag skriver det för att detta har jag åstadkommit enbart genom att äta frukost, äta regelbundet och inte smälla i mig godis osv. Jag gisk upp en del under sambotiden i Lund och sen hände det dessutom en grej nu i början på våren som gjorde att jag fick 7 extrakilo att dra rundor på. DOM ÄR VÄCK!!! På 3 veckor har dom försvunnit!!!! Fy fan va stolt jag är nu!!!

Förlåt för egotrippen och ytligheten men jag var tvungen. Hade ni vetat hade ni förstått!

Puss Mius

Mitt internet har vatt på turné, det vill säga inte fungerat under några timmar nu på dagen. Galen blev jag och svor flera gånger över det. Och se, det hjälpte!

Idag har vatt en slapp dag hittills. Utan internet, inget jobb. Får jobba ikväll när jag kommer hem efter repet istället. Liite segt men okej, börjar inte jobba förrän 13.00 imorgon ändå så det är lugnt med sömnen.

Nu är min ena chef i Spaninen.. oj vad jag ville hänga på när jag vaknade och såg SNÖN (!) utanför mitt fönster.. Why oh why...

I helgen ska jag hinna med massa skoj tänkte jag för detta är sista helgen jag är hemma innan jag beger mitt till sthlm ett tag. Ska träffa Li på fredageftermidda, Philip kommert nog på kvällen, sen blir det konstrunda med familjen på lördagen och sen utgång med vänner (??) eller nått annat kul får vi hoppas på och sen på söndagen ska jag nog åka en sväng förbi pappa också, om han är hemma. På torsdagen i nästa vecka ska mamma och jag ha en riktig "mamma och dotter-dag". Ska bli mysigt, man hinner ju inte med sånt så ofta! Eventuellt blir det väl att jag jobbar lite också där någonstans i mellan.. vi får väl se. Helgen är iaf HELT ledig! Tack för den :)

Nä darlings... nu blir det lite duschning här :)

Puss alles

Mius