... läste precis några riktigt gamla inlägg o blev helt sentimental... det var från januari 07. jag var rätt ny i Lund och med Philip, Ebbe var inte född, Sanna o Helen skulle dra till USA, Dennis skulle sticka till London och jag var helt ledsen för att livet var upp o ner. Nu, 1½ år senare är det upp o ner igen om än på ett annat vis. Men ska man aknske inte vara glad för allt man är med om? Är det inte det som formar en i slutändan? Det som gör att man blir klokare efter hand..? Eller?

Men blir livet aldrig helt stabilt? Okej, jag har nog inte valt det bästa jobbet om man är ute efter något stabilt och jag har ju vatt lite halvbra på att få mina förhållande att funka så den biten av livet är väl inte så stabilt och med tanke på att min familj består av typ 30 grenar så ska man kanske inte kalla den för helt hundra stabil heller (haha!)

När jag saknar något så är det just dom helstabila stunderna i livet. När man bara är helt lycklig. När jag kom hem från USA och precis hade fått träffa mina underbara vänner och hade världens finaste kille hemma som hade längtat efter mig. När mina syskonbarn föddes. När jag sov första natten i min egen lägenhet. När jag firade min födelsedag med Rasmus o Noomi. När jag skrivit en låt som jag är galet nöjd med. Om jag hade kombinerat alla dessa stunder så hade det blivit kaos men FAN va underbart!

Ähh.. jag är nog för trött. Kan inte tänka klart. Vet bara att jag är så galet yr just nu o att jag egentligen inte har någon anledning till det för jag har det så jävla bra. jag är dum i huvudet.

Puss o godnatt

Mius

vi va hemma sent i natt efter en jääävligt jobbig kväll både jobbmässigt o känslomässigt.. känner mig helt yr idag. allt är verkligen ställt på sin spets och jag är rädd för precis allt. känner mig bara helt vilsen och elak mot allt o alla. fuck. trodde det skulle kännas bättre än vad det gör men tyvärr inte... Hoppas att det kommer kännas mer normalt om några veckor när allt har lugnat ner sig. det gör det säkert.

känner mig bara så jävla gnällig.. har det så sjukt bra och ändå är jag helt vilsen i allt. varför får man plats med så mycket tankar i hjärnan? helt onödigt tycker jag...

tack rasmus för att du förstår iaf. du är min pärla.

nu till nått annat. Vill ni höra hot summer night? Lyssna här då..

Själv måste jag nanna nu.. jobb imon...

Pus

mius