Omtumlad till max. Sitter iförd Donnas One Piece och försöker komma på en vettig anledning till att jag ska åka hem till (ett tydligen snöigt?!) Sverige. Det finns anledningar, jag vet, men just nu är dom svåra att se. Chattar med dom två visaste kvinnorna på jorden - min syster och Helen. Verkligen, vad fan hade jag gjort utan dom? Dessa två människor kan läsa mig som en öppen bok och dom stöttar mig alltid. Tacksamhet är inte ett starkt ord nog att beskriva vad jag känner just nu. Oftast vet dom vad som är rätt för mig långt innan jag ens själv vet det. Är dock lycklig att dom alltid ger mig tid att hitta den rätta vägen. Ibland tar det tid. Kanske upp till ett år. Kanske till och med längre. 

Jag har jättesvårt att handla efter min första implus när det kommer till känslor. Ganska konstigt med tanke på att jag i övrigt är fruktansvärt impulsiv, men när något verkligen betyder något för mig då är det svårt. Detta leder allt för oftast till att jag tar ganska dåliga beslut först och sen får jag kämpa för att lyckas ta ett bättre beslut. Borde verkligen träna mig själv i att följa min magkänsla direkt och inte vara så jävla rädd för den alltid. Inte vara så rädd för det som är okänt och kanske inte stämmer in i mina planer (jag har nämligen alltid allting planerat i huvudet) för som alla vet så blir det ju sällan som man tänkt sig här i livet. 

Är dock så sjukt tacksam för att jag ibland får fler chanser. Får fler möjligheter att säga ord som jag så länge hållt inom mig. Jag menar varenda ord, tro mig. 

Hej Då London. Jag älskar dig. Idag och för alltid. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och inte vilken dag som helst utan den första av detta helt nya år. Dagen som SKA spenderas med skräpmat, nostalgi, byxor med resår i midjan och en svag huvudvärk. Traditioner är till för att hållas. En annan sak som hör till är den årliga årssammanf...

Jag borde börja med en ursäkt egentligen, men det enda jag kan skylla på är tid, och med det menar jag bristen på tid. Därav vänder jag på det och använder just detta som dagens inspiration. Tid. Bristen på den, frustrationen kring den, besluten om d...

Jag pratar väldigt sällan om mitt jobb i just detta forum. Egentligen är det högst medvetet då jag mer använt detta som en liten paus från mitt yrke som jag kan ta till när helst jag önskar. Idag tänker jag dock göra ett undantag. Igår blev jag nämli...

Denna helgen har det gått upp för mig att sommaren lider mot sitt slut. Vet om att det kanske är det absolut deppigaste jag skulle kunna komma med just nu. Eller? Igår satt jag och mina tjejer och spånade om framtiden. Om hur vi alla befinner oss...

Detta är så INTE jag, men ibland gör jag undantag och släpper funderandet för en stund. Typ idag. Idag är en sådan extremt lugn dag som till störst del spenderats i sängen med lugn bakgrundsmusik som ända sällskap. Ja, och datorn, det vill säga. Flic...