Jag har alltid tända ljus i min lägenhet.
Min garderob är sorterad efter en mycket speciell ordning som bara jag förstår.
Jag har extremt mycket energi. Så mycket att jag ibland måste göra av med den genom hård fysisk ansträngning, för att inte flippa ur.
Jag är nitisk när det gäller att rengöra handfat och gör detta lite varstans, hos vänner, på allmänna toaletter, på jobb.
Jag är ytterst svag för att tänja på gränser.
Jag bestämmer mig och ändrar mig precis lika fort.
Om sanningen ska fram trivs jag bäst nattetid.
Jag går över lik för personerna jag älskar.
Jag menar alltid vad jag säger, men ibland tar det ett tag för mig att få rätt sak ur mig.
Jag ritar när jag är ledsen.
Jag är ytterst svag för ord och lyssnar alltid på texten, mer än melodin, när det gäller låtar.
Jag älskar att dansa med armarna i luften.
Mitt hem ser ut som en välplanerad cirkus.
Jag är praktisk, petig och överanalyserar alltid.
Jag har extremt svårt för att ljuga.
Jag kan somna nära någon, men inte sova en hel natt tätt intill någon då jag är så lättväckt att jag vaknar om denne någon rör sig det minsta.
Jag har aldrig kunnat komma fram till vilken klädstil jag har utan klär mig alltid enbart efter humör och tillfälle.
Jag dras till färgen lila.
Jag blir livrädd när människor inte svarar på sms/telefonsamtal och utgår alltid från att detta har att göra med att det hänt något med personen i fråga, alternativt att denne inte vill prata med mig.
Jag kan inte läsa mellan raderna och ironi kan driva mig till vansinne.
Jag har bra dagar, stressiga dagar, dåliga dagar och ledsna dagar.
Jag har svårt att bli riktigt kär, men blir jag det så håller det oftast i sig länge.
Jag har en ganska tudelad syn på allt vad som kallas vuxenliv.
Att sakna någon äter upp mig.
Jag är livrädd för tystnad.

Förlåt, men sådan är jag. Hate to break it to ya.

"Man får va' som man är när man inte blev som man skulle"