Tog en dag för att bara andas in. Galet välbehövligt. Julen är verkligen en glädjens tid, men dom senaste veckorna har mitt jobb inneburit lite väl mycket glädje (eller ja, lite väl mycket av allt..) så idag behövdes det en paus. När jag var yngre tog jag sällan pauser, aldrig är kanske närmre sanningen. Jag kommer ihåg en gång när jag var 20 och hade jobbat konstant i 62 dagar. Stod på en båt och upplevde att hela världen gungade. Det gjorde den inte. Vattnet låg glasklart, men allt inom mig gungade. Det är brutalt obehagligt att uppleva att allt gungar, men kanske var jag tvungen att lära mig att lugna ner mig den hårda vägen. 

Tog några micropauser igår också. 30 minuters tjejsnack med vackra Caroline L medan hon satt och blev snygg i håret och sedan kvällsprat med min finaste Helen på kvällen. Idag var söta Caroline A i Malmö och vi hann både plöja igenom vad livet bjuder på för tillfället samt fick sett ett Luciatåg som nästan fick mig att gråta. Så fint! Gick sedan en sväng på Entré för att försöka hitta något att ha på mig på julafton. Hittade inget, men njöt varenda sekund av lugn när jag sakta strosade igenom affärerna, kände på fina tyger och jämförde röda nyanser. När jag kom hem var kroppen fylld av kärlek och ny energi för att orka med resten av veckan. Tänk vad en paus kan göra.